Rabarber och gödsling

Rabarbern står där "övergiven" och växer medans jag plockar och skördar -
men vad ger jag igen? lite arg över att den sprider ut sig,
Hädanefter ska jag sköta om min Rabarber med mycket gödsel och kompost
kratta ihop löv och gräsklipp att bädda runt med och det ska göras nu .
Det är min prio 1 när jag kommer till kolonin
dom röda knölarna har börjat titta upp ska täcka över med en svart hink, trälåda eller korg, svart säck inuti så inte ljuset lyser in.

lite kom ihåg om gödsling,
Grupp A
Störst näringsbehov av dessa grupper. Behöver gödsling och kalk om inte jorden är kalkrik. 
Alla kålväxter, rädiskor, rättikor, kålrötter och rovor.  Majs, gurkor, squash, pumpor, meloner, bladselleri, rotselleri och sötfänkål.
Grupp B
Måttlig gödsling.
Morötter, palsternackor, lök av alla slag, rödbetor, mangold, Sallat, Svartrot, Havrerot, Rotpersilja
Grupp C
Liten till måttlig gödsling.
Potatis av alla typer, tidig potatis, höstpotatis, bakpotatis.
Grupp D
Ingen eller endast lite gödsling.
Bryt och vaxbönor, skärbönor, bruna bönor, vita bönor, Alla ärter, Spenat (ska aldrig gödslas, det reducerar nitrathalten), kryddor.


Bra länk
https://www.coop.se/Recept--mat/Vardagstips/Tradgard/Godsla-vaxterna/

Rabarber - en bortglömd köksväxt

vilda växter – 6 smarta tips

Gör din egen hud- och hårvård av vilda växter – 6 smarta tips

av irmi persson | foto mostphotos

http://tidningenland.se/gor-din-egen-hud-och-harvard-av-vilda-vaxter-6-smarta-tips/

Det är gratis, det är roligt och det är ekologiskt. Plocka vilda växter och fixa dina egna skönhetsprodukter!

1. Naturligt schampo av björkblad

Schampo – Björkbladen har en sammandragande och stärkande effekt på hårbottnen. Saponiner, tvålämnen, gör också att du kan tillverka ett stärkande schampo av dem. Blanda 1 liter vatten med 1 deciliter björkblad och låt dra i ett dygn. Rör om med jämna mellanrum under tiden. Sila av och förvara i en ren flaska. Schampot ska göra håret mjukt och blankt.


Ansiktsvatten – Blanda 1 deciliter maskrosblommor med något avsvalnat, kokt vatten. Låt dra i två timmar, sila och häll upp i en sprejflaska. Använd som ansiktsvatten. Särskilt lämpligt för fet och grov hy men lindrar också hudirritationer.


fortsättning följer......

björken slår ut

Dags att klippa rosorna när musöronen visar sig http://kolonitradgardsforbundet.se/fraga-experten/kan-man-ha-rosor-dar-det-var-hallon-forut/

påminnelse  om "småkryp och flygfän"

Vårblommor från morgonpromenaden 19 april 2015

Tillverka fnöske!

365 saker du kan slöjda » #309 Tillverka fnöske!

Gör ett snöre av nässlor

365 saker du kan slöjda » #541 Gör ett snöre av nässlor

SPARLÖSA TRÄDGÅRD

BRA OM MYCKET
VäXER I JORDEN

Lättast om det dras ut
över flera år

SPARLÖSA TRÄDGÅRD

- en levande trädgård

Fullständig meny på
förstasidan: Sparlösa Trädgård

odlartankar.se -
trädgårdstidningen på webben

Jordportalen samlar det viktiga om odling

Med mykorrhiza växer det bra - bli med i samarbetet

Skapa dig en bättre jord - tips om redskap och hur du gör

http://www.sparlosa.se/stenmjol.html

Bättre med mindre jobb - en längre text: Sluta gräva

Så här hittar du till oss:
Karta och vägbeskrivning

Exempel på växtföljder:

Meta Strandbergs bok Odla utan gifter är kortfattad men bra. Bör ges ut på nytt.
Hon ger i figuren nedan ett enkelt växtföljdsförslag - baljväxter år 1 ger kväve till näringskrävande kål år 2, som följs av rotfrukter år 3.

Kjell Armans Biodynamisk trädgårdsodling är en bra bok för mindre vana odlare.

Arman - enkel modell

1.Potatis
2.Potatis
3.Grönsaker
4.Andra grönsaker

(Potatis på halva ytan i två år, grönsaker på andra halvan. Sedan byter de plats.

Arman - dela in grönsakerna i grupper, som finns i varsitt skifte

1.Kål, purjo, selleri
2.Morötter, rödbetor, palsternackor, lök
3.Sallat, spenat, mangold, dill, persilja
4.Ärter, bönor

Nils Åkerstedt har skrivit flera böcker om odling och är den mest läsvärde.

1.Bladväxter som kål, spenat, mangold - gödslas kraftigast
2.Rotfrukter
3.Potatis, gärna med bondbönor
4.Gröngödsling (alternativt ärter, bönor)

Besöksträdgård mitt i Västra Götaland

Växtföljd i grönsakslandet
ger den viktiga mångfalden

En ensidig odling - samma gröda år efter år - försämrar både jorden och kvaliteten hos skörden. Det går inte ihop med ekologisk odling. Alltså väljer vi mångfald.

Att då odla många sorter på samma land är i teorin bra men i praktiken krångligt. Då gör vi i stället upp en växtföljd där samma växt kommer igen med fyra eller kanske sex års mellanrum.

Ur dansken Troels V Østergaards fina lilla bok Köksträdgården, som du kanske finner på biblioteket.

Gödsla potatislandet med djurgödsel hösten före om du har tillgång till det. Annars får bäddarna kompost och vintertäcke. Ge mindre till rotfrukterna om du har lite.

Bilden ger ett exempel på hur en fyraårig växtföljd kan se ut. Bäst och enklast är det om du har format fyra bäddar, eller kanske åtta. Jag beskriver hur på annan plats.
Bli inte bunden av din odlingsplan! Verkligheten har en förmåga att ta över och tvinga fram ändringar. Därför improviserar jag själv, men ser till att principerna följs, så att samma eller närbesläktade grödor inte kommer igen för snart.
En del vetande blir då nödvändigt för att bedöma näringsbehov och annat. Det fås genom läsande och erfarenhet. Jag använde Meta Strandbergs bok som uppslagsbok under mina första odlarår, det kan kännas bra med en ”second opinion”. Skönt är att gör man något mindre bra, så inträffar ingen katastrof.

Hur få plats med mycket potatis?

Potatis tar plats i landen - vare sig du har färskpotatis i ett litet grönsaksland eller odlar också vinterbehovet. Det blir gärna mer än en fjärdedel, som kan vara det idealiska.

Som tur är tål potatisen ovanligt bra att sättas ofta i samma jord. Att ha den vart tredje år är acceptabelt. Vill du odla potatis på halva grönsakslandet, gör du som Kjell Arman föreslår i vänsterspalten - har potatis i två år och vilar sedan jorden från potatis i två år. Det är bättre än att köra vartannat år. Och även om du tullat lite på principerna blir potatisen bättre än den köpta.
Precis så gör jag med tomaterna i växthuset - som ju är nära släkt med potatis. Tomater är huvudgrödan och jag vill packa in många plantor, men erfarenheten säger att det är dumt att gå utöver halva odlingsytan. Bägge de här grödorna klarar att få mycket lättkomposterad gödsel eller kompost och det passar ju bra när man odlar dem flera år i rad.

Åkerstedts böcker rekommenderas varmt. Den här kan du låna på biblioteket, en nyare bok finns till salu.

Fler tips:

1. Det finns vettiga exempel på samodling: morötter och lök på varannan rad är lätt att ordna. Odlar man långsamväxande kål - brysselkål, vintervitkål... - går det bra att ha sallat på en rad emellan. Har man mycket sallat kan man så rädisor emellan, de skördas ju bort snart.
2. Stort näringsbehov har till exempel kål, sallat, purjolök, selleri, tomat, gurka. Bedömer du att jorden behöver förbättras för dem kan det ske till exempel med extra mycket kompost, täckning ett par gånger med gräsklipp och med nässelvatten.
3. Østergaard föreslår i figuren här ovanför att baljväxter odlas ihop med kål för att de ska lämna över kväve till kålen.
4. Rotfrukter klarar sig bra i magrare jord, de ska absolut inte ha nygödslat. De växer länge och utnyttjar mykorrhizan.
5. Vill du odla jordgubbar så kan de vandra med runt dina bäddar. Du kan till exempel ha dem i tre år mellan två omgångar potatis. Låt gärna vitlök växa mellan jordgubbsraderna.

Låt dina behov styra din växtföljdsplan

Vill du ha mycket squash eller västeråsgurka, så vill de av dig gärna ha mycket mull eller till och med en kompost att växa i. Låt då dem styra växtföljden.
I september bygger du upp en kompost på en av bäddarna av skörderester och annat du har. En halvmeter hög kan den vara. I början av juni nästa år kan du sätta dina plantor, ge dem lite extra jord om komposten inte verkar så färdig. De kommer att växa jättebra om du också kommer ihåg att de vill ha vatten ofta.
Året efter har du en toppenbädd för färskpotatis, men sallat och kålväxter ska också trivas bra. Om du nu täcker landet sommar och vinter har du gjort en stor insats för att få en bra grönsaksjord.
Nästa höst gör du en kompost på nästa land och så vidare. Vilken jord du ska få och vilka grönsaker du ska skörda!
Du har kanske redan idéer om växtföljder som passar din odling. Men du får ändå en till av mig.
Om du vill odla blommor med grönsakerna, har biodynamikerna något för dig - en växtföljd med blomväxter, fruktväxter (ärter, bönor), bladväxter och rotväxter i tur och ordning. Det ger en allsidig påverkan på jorden och grödorna bör bli av god kvalitet (och det är ju vad det handlar om).

Tidig sättpotatis

 

Tidig sort Knölform - rundoval Skalfärg - gult Köttfärg - något gult Blomfärg - Blåviolett Kräftimmun - Ja Nematodresistent - Nej Kokegenskaper - Fast Allmänt - är Finlands mest odlade tidigpotatis. Den har en jättegod smak   Minerva Ursprung: Holland Tidighet: mycket tidig Planta: medelhög, snabb utveckling, ganska god täckning Blommor: ganska få, vit Knölform: rundoval, grunda ögon, storfallande Skalfärg: ljusgul Köttfärg: ljusgul Avkastningspotential: hög Kokegenskaper: ganska fast, utan missfärgning, torrsubstans medelhög   Bladmögelresistens: Något mottaglig, brunröta - något mottaglig Virus: A - resistens, Yn - mycket god resistens, X - resistens, bladrullsjuka - ganska god resistens Nematod: resistent A (Ro1) Potatiskräfta: immun Vanlig skorv: något känslig Torktålighet: något känslig Jordtyp: bäst lämpad för sand/lättlera Lagringsvila: god Allmänt: Är en av marknadens tidigaste och mest odlade färskpotatissorter omtyckt av odlarna för sin odlingssäkerhet och goda smak. En sort med bevisad duglighet, oumbärlig för färskpotatisodlaren med ambitioner.   Swift   Tidighet: Mycket tidig Knölform - rundoval Skalfärg - gult Köttfärg - vit Blomfärg - vit Kräftimmun - Nej Nematodresistent - Ja Kokegenskaper - Fast Allmänt - är den tidigaste sorten av alla.

Odla i djupsäng

Odla i djupsäng

För att få mycket grönsaker på liten yta är det här sättet oslagbart! Odlingsklimatet förbättras och du kan både så och skörda tidigare. Vissa grödor kan du till och med få två skördar av på en säsong.

Att odla i djupsäng är en gammal metod, vanlig än idag i Asien och på 1800-talet även i Europa. Metoden bygger på att jorden är djup och har en god struktur – att den är porös och näringsrik. Då kan man odla tätare och få rikliga skördar på liten yta. En sak är mycket viktig: du ska aldrig gå på en varmbädd! Jorden ska vara mjuk och lucker, inte packad och hård. Därför är det också viktigt att inte göra den för bred, utan lagom så du når att skörda utan att trampa i den. Ungefär 1,5 meter brukar vara en lagom bredd.

Märk ut ytan med pinnar i varje hörn. Spänn ett snöre mellan pinnarna så du ser ytan tydligt. Börja gräva ut, och gräv ca 35–40 cm ner i marken. Spara den fina matjorden som du senare ska använda i återfyllnaden. När all jorden är borta samlar du ihop löv, mindre pinnar och kvistar som du lägger i botten, i ett lager på ca 15–20 cm.

Därefter lägger du ett lager med häst- eller hönsgödsel, ca 10 cm. Var noga med att den inte är för färsk utan är välbrunnen (dvs torr, nästan pulveraktig). Sedan ett lager med halm och gräsklipp, ca 10 cm. Nu är jobbet under ytan klart.

Ett lager matjord, 15–20 cm, ska nu läggas på toppen. Forma kanterna så det lutar inåt ca 30 grader. Runt bädden lägger du sedan mark eller plankor som du kan gå på när det är dags att så och skörda. Att sköta en sådan här bädd är ganska enkelt. På senhösten grävs den om. Då blandar du ner mer organiskt material, som hushållssopor och trädgårdsavfall. Gräv ett ca 40 cm djupt hål och blanda materialet. Täck över med minst 15 cm matjord.

Ett kul experiment är att stoppa ner en termometer i bädden efter några veckor. Då kan du se att tidigt på våren har du varmare klimat i bädden än utanför.

Text och foto: Niclas Albinsson

Kom i gång - du behöver: odlingsbänk

 
Kom i gång - du behöver:
Odlingsbänk – finns att köpa i trädgårdshandeln. Du kan också snickra själv eller köpa så kallade pallkragar från byggfirmor eller byggvaruhus. Om du sätter två ovanpå varandra kan du odla växter som kräver större djup.
Markväv – finns också att köpa i trädgårdshandeln eller byggvarhus. Den läggs på marken för att hindra ogräs att tränga in under-ifrån.
Jord – investera i en näringsrik, bra planteringsjord. Om du
väljer lågprisjorden, bör du blanda ut med gödsel.

Närodla i låda. I odlingsbänkens varma jord gror fröerna snabbt till plockfärdig sallad.
5 enkla steg - så här gör du:

• Välj odlingsplats.
• Klipp till markväv, något större än odlingsramen.
• Fyll på med jord. Om odlingsbänken är djup kan man spara in på jorden genom att först bottna med småkvistar och löv.
• Plantera förgrodda plantor eller så direkt. Täck gärna med odlingsduk.
• Håll jorden fuktig. Jorden torkar fortare i en odlingsbänk än i ett vanligt trädgårdsland.

Sommarpumpa Eller sommarsquash. Tidig, lättodlad och guldgul. God att grilla!	Svart tomat Mycket mörk tomat, vill ha varmt läge, ger riklig skörd.
Scharlottenlök Lättodlad, mild smak och vackert röd.	Salladssenap Ny lättodlad salladsingrediens i odlingsbänken.
Chilipeppar Jamaican BellMild, klockformad. Vill ha skyddat läge.	Sommarmorot Lång, extra söt och karotinrik. Frodas under odlingsduk.

Rododendron/Azalea/marktäckare

http://www.viivilla.se/tradgard/vaxter/exotisk-blomprakt-pa-nolltid/

http://www.trädgårdsväxter.com/

http://hortogreen.com/index.php?id_cms=16&controller=cms&id_lang=7


Marktäckare

En av de bästa marktäckarna för hopplösa lägen är Flocknävan Geranium macrorrhizum  finns i sorter med rosa nyanser. Tätt bladverk, vintergrön, vacker höstfärg. Tål både torka och skugga t.ex under träd eller tak.

Förutom rosenplister som är silverfärgade finns Lammöron Stachys, som är så gott som vintergrön. Bäst är den låga kantvarianten utan blommor  ‘Silver Carpet’  Ludna eller tjocka blad vill stå soligt som alltid.

"Vänner" i köksträdgården:

Exempel på några samodlingskonstellationer. "Vänner" i köksträdgården:

Bondbönor och potatis

Tomat, persilja och tagetes

Broccoli och Salvia

Mynta och morot

Morot och tomat

Lök och morot

Bönor och krasse

Svartkålspasta, Stuvad svartkål till pasta

 

Svartkålspasta

Antal personer: 

4

Ingredienser: 

600 g pasta, kokt
8 blad svartkål
3 salladslökar
1 vitlöksklyfta
2 dl stora vita bönor, kokta
ca 1 dl grädde
citron
olivolja
salt och svartpeppar
parmesan

Ta bort nerven från svartkålen och skär ner det övriga i grova bitar. Skär salladslöken grovt och skär vitlöken fint. Blanchera svartkålen. Hetta upp olivolja i en panna. Fräs svartkål samt salladslök och vitlök. Tillsätt bönorna och lite av grädden, bara precis så att rätten binds ihop. Smaka av med citronsaft, salt och svartpeppar. Blanda grönsakerna med pastan. Avsluta med att riva parmesan och ringla olivolja över.

Malin Andersson

Mat & Vänner 5/2010
**********************************************



Stuvad svartkål till pasta
svartkål
grädde
salt
peppar

Till servering
pasta och parmesan- eller västerbottenost

Skölj kålen. Skär bort mittnerven och dela i mindre bitar. Fräs kålen i smör. Häll på grädde och låt koka en bra stund. Jag kokade den i ca 30 min. Kålen är ganska så hård. Smaka av med salt och peppar. Blanda med med den kokta pastan. Häll eventuellt på lite av pastavattnet för att få en krämig sås. Riv över ost.

http://kinnasblogg.blogspot.se/

Plantera inte tomatplantorna i för små hinkar

• Plantera inte tomatplantorna i för små hinkar10-15 liter är lagom.
• Borra hål i sidan på hinkarna ca 10 cm upp från botten. Sätt ned ett bevattningsrör i hinken och fyll på med lekakulor upp till hålen.
• Blanda lite vedaska i jorden. Fyll jord i resten av hinken.
• När du sedan vattnar, vattnar du tills det rinner ut genom hålen.

sniglar gillar inte kaffesump. Ha en liten hink i diskbänken. När du tömmer kaffepanna på sump  häll detta i den lilla hinken. Töm hinken i komposten. Komposten är stor barnkammare för sniglar.

Björnbär från egen trädgård | Grönsaker och frukt | Läs mer om | Bakker Holland

Björnbär från egen trädgård | Grönsaker och frukt | Läs mer om | Bakker Holland

Planering på min lott inför våren och sommaren

Jag ska försöka återskapa sängarna i år  från 2 sommrar sedan
Hallonhäcken - Klippa ner och  förnya - sparar några kvistar som det blir bär på,
Rödvinbärsbusken - en gammal knotig buske - ska tas bort ( om jag mäktar med)
Svartvinbärsbuskar - 1 buske klippas ur och några stammas
Krusbärsbuske - klippas ur och försöka stammas om det går
Åppelträdet ska bindas om - börjat med stammning förra året

Planera växthuset - odlingslådor
Pergolan - sätta upp spaljer runt om för odling av ärtor , vaxbönor m m

Gödsling; 1 ml Blomstra per  1 l vatten

http://www.gronsakslandet.se/gronsakslandet_ds/tackodling

Björnbärsbusken -
Björnbär-från-egen-trädgård- klippning

BLÅBÄRSTRY

GRÖNMASSA

http://www.margaretamagnusson.se/sortiment.html

Fortsättning följer.......
http://stillanatur.blogspot.se/2013/04/humlebo.html
http://www.ecoprofile.se/

Så här gör ni den enklaste varianten av humlebo:
 Gräv ner en uppochnervänd lerkruka (ca15 cm) med hål i botten i en södersluttning så den kommer i jämnhöjd med marken. Hålet i krukan ska vara 12-15 mm. Fyll först med bomaterial t.ex. torrt gräs, halm, spån, mossa. Eftersom humlor gärna bygger sina bon i gamla sork- eller musbon så är det ett plus om bomaterialet luktar något ditåt, men det är ju inte så lätt att få tag på om man nu inte möjligtvis har en liten mus där hemma. Jag tänkte gräva ner mitt blomkrukebo i en gammal sockerlåda av trä där det växter diverse kryddväxter. Får se om jag får några hyresgäster. På Naturskyddföreningens hemsida finns lite bättre information om hur ni kan bygga både bibostäder och humlebon.
Ett litet, litet strå till den biologiska mångfalden...

Stadsodling

Stadsodling Västeras


nya bloggen
https://stadsodlarnavasteras.wordpress.com/author/stadsodlarnavasteras/

var snäll mot jorden och maskarna

http://www.snösätranorra.se/text1_4.html

:

Var snäll mot jorden, maskarna och växterna!  Nu är det din och min tur att bli miljövänliga! Antagligen sköter du din lott miljövänligt redan nu, för det är inte svårt eller krångligt utan enkelt!  Du gör så här:  ·       Du komposterar  ditt växtavfall på din lott·       Du gödslar med stallgödsel och annat naturligt gödsel·       Du använder inte konstgödsel som t.ex. Blå korn·       Du eldar bara på föreningens arbetsdagar vår och höst·       Du tänder grillen med ekologisk tändvätska eller tändpapper och använder grillkol·       Du vattnar sparsamt med vattenkanna eller slang, låter regnet sköta gräsmattan, och vattnar buskarna endast vid ihållande torka·       Du använder såpa eller andra miljövänliga medel vid bekämpning av skadedjur·       Du rensar ogräs för hand, använder kanske ogräsättika på grusgångar men använder inte t.ex. Round up mot ogräs  Är du osäker på vad man får använda, fråga oss i styrelsen!  Du kan läsa mer på  www.koloni.org  www.fssk.se ,www.krav.se och i det gröna häftet ”lätt om odling” nr 45.

Rosenticka - SLU - Sveriges lantbruksuniversitet

Rosenticka - SLU - Sveriges lantbruksuniversitet

Guldsandbi - SLU - Sveriges lantbruksuniversitet

Guldsandbi - SLU - Sveriges lantbruksuniversitet